Det Vackraste Livet

Gunnarhögs gård är en inspirationskälla! 10-årsjubileum håller de idag och några dagar tidigare. Deras Extra fina kallpressade rapsolja krav har jag haft i mitt kök. Och nu har jag två Extra fina kallpressade rapsoljor smaksatta med krondill och ramslök. Den är så god. Och deras rapsolja med ramslök är superb! Prova den. Ramslökens blommor liknar stjärnor som vilar nära vid de gröna bladen. De kallas ibland för skogsvitlök. Vilket vackert namn! Och vilka vackra blommor som jag såg i vaser idag. En sådan välskött gård! Och det allra bästa var en mycket serviceinriktad öppen personal. Tack för det idag! Hela sommaren har de öppet. Det är verkligen värt ett besök för alla gäster.

Hagel och glädje har jag idag. Vita fantastiska flingor singlar glansiga ned från höger till vänster samtidigt som solen kommer fram ur de snabbt åkande grå molnen. Och min äldsta har kommit hem för en bankett och konferens som rör så viktiga ting som rörliga bilder: Filmer, dokumentärer, nyheter. Under tiden som jag skriver har nu blå himmel kommit rykande. Så skönt med sitt barn hemma. Här finns spännande böcker. Vackra kläder och små vackra ting som ligger här och var. Och mina ting finns på nya ställen. Allt är glädje i mitt hjärta och tankar för de mina!

Nästan härlig sommar vid stranden är det. Vågorna går in till stranden och sanden skönt. Vid stranden satt jag. Så hörde jag i vinden att sommaren är på väg. Det blir en speciell tystnad då, som mer och mer ger kontemplation och begrundan där jag tyst kan betrakta mitt eget liv. Ett ljud kändes i solen, som är mitt emellan våren och sommaren som är som denna dagen. Vågorna hördes knappast. Men de var nära hela tankegångar, som kunde komma upp i frihet. Under tiden som min högra hand byggde en skön grop igen och igen i sanden. Jag talade med mitt fina stora barn, och tänkte på Alla mina fina. Så tog jag en 50-liters säck över axeln med Eko-jord. Tung var den när jag skulle lyfta ur den. Vilken härlig jord sedan! Nu har jag planterat om mina blommor på nytt. Och givit jord till jorden. Jag talade med min mamma om det. Hon visste allt om hur pelargonier ska kunna få må bra. Vilken härlig vacker jordig dag! I den tysta solen!

Sköna helg, i ugnen står något gott doftande. Det skall stå en timma till. Radion står på här. En bok har jag av Karl Ove Knausgård. Den han fick Bragepriset för 2009. Den är tänkvärd och alluderar till vetenskaper som jag känner. Mitt emellan årtiondena är den. Både förälderns och barnens roller kan jag känna för. Men så är det nog, när tiden som någon föds i är straxt emellan Din egen. Det är därför som ingenting är nytt under solen. Och allting alltid är nytt under solen. Ute blåser starka vindar, 13-14 sekundmeter. Det är skönt att skapa helg här. Vindarna viner så stort.

Kulturlunch på en grönskande onsdag fick vi. Det var roligt att se varandra och att få lyssna. Varje Kulturlunch är sig olik. Varje Kulturlunch är exakt. Idag var uppgiften: Berätta om ett verk som Du just nu skapar. En målning, skulptur eller text. Och berätta något om Ditt arbete och Ditt liv. Så olika berättelser vi fick höra: Jag arbetar på en målning med tre tigrar som går i otakt – eller i sin egen takt alla tre. Ett kattdjur lever i frihet. Det är ett förarbete till en utställning i Paris. Jag skriver texter som vill kommunicera med den generationen som nu går – och har gått i pension. Jag är inte konstnär men skriver texter som kan komma att förändra – och som vill visa hur människor behöver mötas: Precis där var och en är, för att en produktion ska kunna äga rum. Hela nejden är grönskande grön när jag åker hem. Varje rapsfält är som på vykorten började. Varje ljust björkblad vajar och svänger bredvid vägarna. Varje körsbärsträd och päronträd i solen står i stolt blom. Jag känner att vi är så mycket på väg!

Det är här Du kan se det, närvaro och bortvaro i en fin liten skicklig Konsthall på landet, det nyligen skapade Vargåkra Konsthall. Mitt på landet på det fina Österlen finns det. Två konstnärer, 70-talister ställer ut. Här kan vi äntligen se en fortsättning förbi postmodernismen, förbi det gamla. Men som ändå har kontakt mycket mer med historien. Se Nygårds Karin Bengtsson, född 1972. Hennes stora fotografier. De är enkla fyllda av innebörder utan att vara för stort åtdragna. De går förbi surrealismen, utan utlagda tecken. De går förbi nysymbolismen. Det finns en enkel närvaro, med komplicerade frågor om bortvaro. ”Jag bygger upp mina bilder som scenografier”, berättar konstnären för mig. Och jag ser detta gedigna! Mattias Nordéus, född 1978. Han är skulptören som bygger upp denna nya värld som vi bygger på med spel så snabbt som ögat. Här visar konstnären den närvarande människan i sin bortvaro. På hennes knä sitter den av samhället fullt utrustade soldaten, redo att strida medan modern själv koncentrerar sig i sin återhållsamhet. Åk till Vargåkra Konsthall och se det! Utställningen är öppen på fredagar, lördagar och söndagar kl. 13-17. Och pågår till och med den 27 maj. Det här bådar gott, känner jag. Tack, för en sådan fin utställning!

Kvinnor och äppelträd, så blev den första viktiga boken och publicering för Moa Martinson, år 1933. Jag har lyssnat nära på den. Och jag kommer att lyssna på den en gång till. Och flera gånger till, på Bonniers Audio ljudbok. Den är så härlig! Så bra! Många gånger kan vi höra hur en kvinnas tankar är under 1800-talet och i början på 1900-talet, ifrån henne. En kvinna på landet och en kvinna som kommer från staden. Människor hade sina tankar om dem. Men det stämde inte. Och De levde stort. Moa Martinson tar in de viktigaste nyheterna i sina texter. Om hur kvinnan föder barnen, kanske till kriget som hon inte vill? Hela tiden får Du följa en kvinna och en kvinna till, vidare i deras handlingar och tankar. Du kommer att veta mycket mer om Ditt eget liv! Oavsett om Du är kvinna eller man. Ingen kan säga sådana meningar, som hon! Ingen kan skriva som hon! Lyssna får Du se. Det är en alldeles unik verklighet, som kanske är och har varit.

Röda fanor smattrar fint i vinden. Tänk att så många vill arbeta för andra människor. Och att dessa vill att många fler skall få det bättre. Det är fantastiskt. Jag fick känna på det röda tyget. Det kändes gediget och starkt. En fin person var jag med, som var intellektuell och spirituell. Vi hade roligt. Och samtalade länge. Tänk att den personen också förstod hur mycket bättre det skulle vara om vi byggde ett samhälle för alla här. Och aldrig lämnade några efter. Solen är varm nu i vinden. Och det känns varmt och skönt i mitt varma hjärta!