Röda fanor smattrar fint i vinden. Tänk att så många vill arbeta för andra människor. Och att dessa vill att många fler skall få det bättre. Det är fantastiskt. Jag fick känna på det röda tyget. Det kändes gediget och starkt. En fin person var jag med, som var intellektuell och spirituell. Vi hade roligt. Och samtalade länge. Tänk att den personen också förstod hur mycket bättre det skulle vara om vi byggde ett samhälle för alla här. Och aldrig lämnade några efter. Solen är varm nu i vinden. Och det känns varmt och skönt i mitt varma hjärta!