Det Vackraste Livet

Där sitter en ung flicka uppflugen på den vackra tjurens rygg. Hon ser ut mot betraktaren alldeles lugnt och säkert, när tjuren ropar uppåt. Varmt, helt naturligt kramar hon tjurens manke och hals. Varmt och enkelt äkta rider hon vidare utan att förlora sin tro på människorna och tjuren. Den röda längtan – fick jag döpa bilden till. Den brinner enkelt och klart i Ulla Bolins bild på vernissagen ”Tantutställning”. Så många unga människor det finns i tanten. Ja denna tantutställning visar verkligen det. Styrka och enkel stark vekhet visar bilderna!

Måleri Ulla Bolin 2009

foto Björn Stigbrant

Naturens krafter visar sig här för mig utan att de förstör – bara får mig att beundra dem. Vindarna har blåst som galningar i natt. De hördes som en stor brusande å, eller som en stor flod som aldrig ville tystna. Ljudet hörs fortfarande utanför fast jag sitter säkert här inne. Den nyanlagda klosterträdgården nedanför mitt fönster vajar till och med den, med sina innerliga kryddor och buskar i vinden. De vajar och vajar precis som de stora träden högst upp i kronorna gör utan att taga någonting alls.

Tänk att få syn på sig själv i den gråa dagen. Tänk att få förstå sig själv här på den gråa dagen. Tänk att få tala med en vän om att få syn på sig själv – och sedan få syn på sig själv. Tänk att få älska andra och ändå få syn på sig själv. Det är hederligt! Tänk att få översätta andras tankar och få syn på sig själv. Att se sig i världens spegel, och i sin väns spegel, och i min egen vackra spegel. Det är så skönt! Tänk Dig att Du är där precis nu, tänk Dig att Du böjer Ditt huvud framåt och får syn på Dig själv. Tänk Dig att det är mycket härligt och gott!

Framtiden finns. Alla nya dagar finns. Alla sköna tankar som ännu är otänkta. Alla fina rörelser människor kan göra. Alla fina handlingar som ännu inte är gjorda. Allting finns i framtiden ringer det i mig som i en tunn klocka. Inte lika tung som skolklockan utan som min systers lilla pingelklocka. Det är till och med så att bladen håller med mig här utanför när de först ska blåsa sedan ska nästa gröna blad födas. Solljuset håller med mig nu som lyser under ett ljust gråljus. Tänk att framtiden finns hel och hållen alldeles vacker!

Vindarna har skapat vackert i natt. Buskarna har burrat upp sig helt annorlunda. Det viskar mer om dem. De hörs mer. Vindarna har flyttat mina trädgårdsstolar – en stol har lyfts och puffats bakåt. Vindarna ven i natt och smekte mitt fönster – knackade mjukt hela tiden på det som någon gör mot en trumma. Vindarna rasslar. Inte längre viner. De prasslar så gott mot varandra. Nu bor vindarna härligt och vajar i träden!

Ett underbart eldlövsträd såg jag vid Österlens mittpunkt på själva 1-års jubileumsdagen i Smedstorp. Det är Österlen lyser som vi firar här i ett initiativ av Konstnären och Entreprenören Emma Karp Lundström som invigningstalade så fint och mycket tänkvärt. Efter det skapade Konstnären Franco Paglialunga sin eldträdseld. Det bara blåste eldslöv igenom det lilla trädet som stod så vackert vid det stora trädet på gården vid Medborgarhuset i Smedstorp. Att se det lilla fantastiska trädet framför det stora enorma trädet gav en sådan skönhet vid mörkrets inbrott! Det är också därför Österlen lyser har skapats, för att få oss att se att ”vi kan göra så mycket tillsammans”. Den röda mittpunkten for till väders med ljusa stålkastares hjälp. Och vi som såg det kände en förundrad närhet. Tack alla ni för det!

Jag drömde härligt i natt! Jag såg mig, som fick många idéer. Jag såg rakt igenom min tid. När någon frågade, och jag stannade för att svara såg jag en stor rundad brun lädermapp ca 120 x 90 cm. Den var designad av mig år 2017. Den såg ut ungefär som min fars motorcykelhuva från 1940-talet. Med tryckknappsknäppningar på sidorna, uppe och nere på den stora mappen som innehöll arkitektritningar av en ny stad och grafikblad från 2015 av nya konstnärer. Jag var helt tillfreds med att den ljusare brunröda läderfärgen gav ett uttryck direkt ifrån min egen idé. Det var en underbar dröm, då jag i går lät binda en rosenbukett med två vita rosor, två rosa rosor, en gul och en mörkröd med grönt mycket nära runt i kring sig. När jag ser denna bukett i dag och de vackra rödgula rosor som jag tagit in i dag känner jag mig helt tillfreds. Kanske att det var från den stora vackra hjälpen jag fick i går. Kanske kanske! Ja det är nog helt säkert! Tack fina!

Fina Österlenhöst! Träden står några bruna och många gula som ljus ljus Skånesenap och några kvistar överst är gröna. Gladorna flyger i skaror över här nära varandra. Det är 10 grader varmt. Och ingen vind alls. Vad kan jag mer begära än detta? Himlen är tyst gråvit. Hösten har kommit här med tyst väntan. Så skönt!