Det Vackraste Livet

Blåsten blåsten blåsten, den finns här! Jag hann få vackra blommor med mig hem från Ystad i min blomsterhandel där. På vägen vaggade bilarna då det blåser mer än 13 sekundmeter säkert. Men alla banor är helt fria. Precis som mina tankebanor är så fint fria. Det är det som blåsten kan göra. Och det bara blåser och blåser här i solskenet.
Några mycket goda rågvetescones, med svarte vinbär i ligger här nu bakade varma!

Mitt emellan min farfars och farmors födelsedagar idag, ringde min pappa när jag var på den fantastiska utställningen med Joan Mirós bilder här, en gång skapade som affischer under några decennier och samlade av Nils Tryding. Härligt! Mitt i vårens och solens ännu varmaste dag! Grattis farfar igår och fina farmor i morgon på Era födelsedagar! Joan Miró är en fantastisk Katalansk konstnär född utanför Tarragona, som målade ur sitt djupa inre, han skulle kunna vara deras lillebror. Jag tror att de skulle ha tyckt om hans bilder. Min farfars möbler som han skapade. Min farmors vävar, mönster och broderier.
Jag saknar Er! Men Era verk finns kvar! Dem kommer vi att vörda, se och minnas!

Kvinnodagen är här. Den dagen då kvinnor tänker på kvinnors villkor och män tänker på kvinnors villkor. Vi behöver hjälpas åt alla, för att skapa bra villkor. Så länge allting annars dröjer. Tonvis av dagar går varje sekund om intet, om vi inte arbetar för båda. Jämlikheten och likvärdighet, samma värdighet, behöver vi båda få vara i. Det är ett mycket roligare och vackrare liv som vi får, om vi vågar kämpa för det. Vi behöver inte bry oss om ”ismerna” om vi bara verkligen arbetar för lika lön och lika värde. Ett begrepp får inte stå emellan oss eller en oförståelse. Låt oss öppna livet emellan oss! Och mötas för samma villkor! Samma samma.

Det finns en rymd. En enormt stor. En rymd som ger livfullhet. En rymd som ger närvaro. En rymd som ger respons till alla som samtalar. Det finns en rymd som är större än jag. En skön rymd här som ger liv. Denna rymd är att få taga emot allting som kan givas och allting som kan tagas emot. Mellan rymd och människa går ett guldband, och ett vinrött och ett rosa. Däremellan finns liv och hopp. Tack för denna dag! Du gav mig hopp!

Bild: Förmiddagsljus

A. S. 2014-02-27

Ett liv är så skört och starkt. Det är oövervinnerligt. Ingenting kan komma längre. Allting detta vill vi förstå. Och allting väntar vi ifrån det. Ett liv är många upplevelser och minnen som Du har. Allt detta kan ingen ta bort. Allting vill visa sig i kärleksfullhet. Den fulla hela skepnaden. Den fullödigheten är att komma närmare. Vad är närmare än självaste livet? Ja just naturens fyllda kommande. Ett liv är så verkligt och skönt! Vad kommer det att innebära nu i vår?

Bild som inte ville vända sig

Foto A. S.

Min fina ligger och sover. I den franska vasen har jag redan röda papegojtulpaner och ljusrosa ranunkler som jag fått av min första fina lärare till nyår. Hon lärde mig också att sjunga. Hennes sopran är superb! Min fina äldsta ligger och sover och vilar middag nu. Här har hon sjungit arior för i morgon. Mozarts aria för Servilia flickan som vet att berätta om att Dina tårar kommer inte att hjälpa. Om Du inte gör någonting så kommer Du inte vidare. Jag har en egen opera. Tänk att få ett barn som kan sjunga som en gud. Som kan analysera en aria med en vilja att utveckla, visa fram och förstå! Är jag icke den lyckligaste som får vara i detta så nära! Det är som om många små komplicerade pusselbitar går ihop!

Aria ur Wolfgang Amadeus Mozarts Titus mildhet.
Första gången uppförd 1791.

W. A. Mozart
Född den 27 januari 1756.

Det skall komma tödagar har jag hört och läst, om några dagar. Visserligen vill vintersnön ligga kvar, det märker jag. Men det skall snart komma tödagar, då snön vill smälta bort. På lördag eftermiddag var det kanske, så långt in i framtiden som jag kan se. Stora vita vallar ligger här vid vägarna. Höga som små hus! Och idag fick jag hjälp att åka hem efter att jag handlat. En riktigt bra person körde mig. Vi samtalade om Nya Tomteboda om alla de stora fönstren, som han hade varit med om att bära och bygga vackert med. Flera meter breda och flera meter höga. Ju högre upp de sattes, desto starkare måste de vara. Jag tror att jag måste se det en dag! Det nya vid det redan byggda!