Det Vackraste Livet

Jag har provsmakat inför midsommaren de underbaraste potatisarna av Rocket ekologiska, från familjen Månsson. Så goda och fasta med en smak av gedigenhet. Starkt tillbakadragna och underfundigt smakrika. De känns omedelbara och mycket goda. Det är den känsla jag får. Tack för dem jag fick ta emot idag! Och för äppelmusten och dinkelkexen som är skapade med hjälp av Era odlingar.

Vilken härlig vadardag idag. Vid Sandhammaren strand tog jag av mina ljusbruna seglarskor. Och vadade länge vid strandens ljusgröna böljande vågor. Säkert var det 15 ½ grader varmt. Vågorna sköljde skönt in mot stranden. Och brusade lugnt. Så skönt det är när havet sköljer omslutet över mina fötter. Så plockade jag liljekonvaljer till min pappa och ringde till honom och De mina. Allt var bra. Och många år till säkert. Vilken härlig dag idag!

Bild Stranden idag
foto A. S.

Himlen var så genomskinlig vid Sandhammaren. Så genomskinlig som en källa på Selaön en dag i juli. Eller så genomskinlig och klar som genom den mest klaraste stenen: kristallen – krystallos. Den som är så vacker och tillitsfull. Så var himlen vid havet idag. Det blåste så där litet kyligt klart. Stranden låg som en klar motorväg byggd av naturen själv. Caféet hade öppnat med så fina barn och barnbarn. Jag läste min goda väns recension av hans bok om konstnären. Och trodde att de skrev om den igen. Men såg att det var nr 3, år 2008 i tidskriften ”På Österlen”. Sedan plockade jag liljekonvaljer. De doftar så fina. De doftar barndom, med vita nya knästrumpor. Så har jag fått en fantastisk lila blåkrage med mig hem. Som en Tingeling rör sig knopparna. Vilken fantastisk dag vid det oerhört klara havet och den klara himlen.

Jämställdhet. Lika lön – lika värde. De mänskliga rättigheterna. Det är värt stort att arbeta för! Grattis till det fina reultatet! Tack!

Bild Den rosa bägaren.
foto A. S.
2014-05-26

Jag hade precis betalat rostbiffen i kassan för Champagnefesten i morgon. Då jag såg min farmor sitta vid fönstren rakt fram. Det klack till i mig. Så tittade jag en gång till. Där satt hon igen fastän hon varit borta så länge. Jag blev alldeles, ja vad ska jag säga. Det var inte min farmor – men det var ändå så likt henne. Jag gick fram till den kvinna som var så – vacker och stolt. Kanske vi möts igen om ett tag i sommar. Det var roligt att se Dig! I morgon kommer en fantastisk dag! Längtan efter den dagen började på 1790-talet. Och fortsatte med Dig på 1870-80-talet. Och gick vidare efter förlusten på 1910-talet. 1950-talet längtade och arbetade min mor för detta. 1970-talet arbetade jag stort för det och längtade. Mina fina barn var också med. På 1990-talet arbetade flera för det. 2004 började jag att skriva och arbeta noggrant igen för allt detta. Så 2014 kommer det äntligen att ske. Efter så många år kommer det antagligen att hända. Tack för allt vårt arbete. Allting är värt något så mycket! Alla har hållit ut!

Det är 18 grader varmt i skuggan här på min Globe theaterbalkong. Blommorna här frodas. En planta vit narcissus fick jag med mig hem på lunchen och en intensiv röd ros och en ros som är ljusare och mer tillbakadragen. Vilken härlig lagom värme. Allting känns gott. Och syrenerna; De lila och vita blommar! Göken sjunger inåtvänd. Tänk att en vår har varat så länge. Hela tiden sedan i mitten av februari. Det är den allra längsta skönaste våren.

Att få öppna sina innersta rum är omtumlande och sanslöst när månen skiner in. Vid en stor öppen rund plats satt alla dörrar samlade runt med stora utgångar till naturen. Äkta flöt mitt liv ihop med min dröm i drömmen om en naturlighet. Detta är så skönt att känna nu när solen skiner in som en vacker varm ljuskägla i minnet av ljuset i natt. Väldigt är vårt liv. En liten hare kom till mig. Solen stod nästan mitt på himlen. Fina vita bruna öron.

Så härligt att få se så många människor som bryr sig om andra! Så skönt att få vara nära dem som tänker på andra också. Både på sig själv. Och andra. De som vill bygga en verklig konkretion och inte enbart tar till orda. De som vill skapa nya strukturer, så att varje person får vara med. Som vill ge varje människa utrymme, som vill ge varje människa likvärdighet. Så skönt att se den blå himlen bakom dem! Här börjar knoppar öppna sig. Det är dags att ompröva.

Knoppar öppnar sig.
Det är dags att ompröva.
foto A. S. den 1 maj 2014.