Det Vackraste Livet

Det regnar stort på Luciadagen. Himlen vindlar emellan ljusgrått och brungrått. Det hörs ända in hit. Snön faller som regn. Och regnet faller som en fin längtan till snö. Stora vattendroppar är det, nästan som om de kommer två och två med lite lite kallare som en uppenbarelse inför den fina vintern. Nedslagen nästan dundrar här, eller blåser förbi i blåsten. Om och om igen går vindarna utanför. Starkt och stort! Vad är jag mer än en människa som sitter här och skriver och arbetar förbi allting annat än mina tankar som vill få en uppgörelse! Här inne har den röda Amaryllisen slagit ut och ljusen står tända på alla mina bord!

Starka storm, jag vill kommunicera med Dig! Jag vaknade kl 05.10 och gjorde frukost och arbetade, om Du skulle ta strömmen. Jag hällde upp vatten och satte på värmen mer, om Du kommer att ta strömmen. Jag ställde mig på gården nyss, lutad mot Dig. Du var som en tunn skön dörr att gå igenom sakta. Men jag utmanas inte av Dig! Jag gillar inte utmaningar. Jag vill kommunicera med Dig bara! Leker jag med Dig kanske? Men tänk på att jag verkligen tar Dig på allvar! Grattis farmor på Annadagen! Det var idag som Du lade den vita fisken i vattenbadet inför julen.

Det finns en vacker tid nu. Den som Du inte alls vet. Det finns en tid då vintern väntar. Då björkarna i prästhagen lutar litet mer. Då björkarna vindlar. Då trädens grålila vindlingar är kommande. Ingen snö nu är här ännu nere. Ingen bestämdfull komposition. Det verkar som om det vore en fullkomlig känsla emellan dem och mig. Mellan grenarna syns grålila förväntningar, så stilla sköna, som om de vore en stark känsla. Vad vore en skön människa utan all denna naturens storhet!

Simrishamn är en guldgruva. Kyrkan står där i de gråa molnen. Kyrkan med sina guldbruna, gråa och vita kalk- och sandstenar. Inne finns sköna ting och skön Ande. Torget bär alla trädens frukter, grönbruna och röda. Gatorna var fyllda idag. Blommorna såldes, de är alla röda och en del är vita och gröna. Maten såldes med bravur. Gatstenarna är gråa och nylagda efter tänkta mönster. Tyger finns så vackra. Och kläder som står ut. Ingen kan komma hit utan att känna att vi är på väg! Så på landet utanför, är julgranar uppställda som på rad. Kungsgranar med tjocka grenar och den tunnare granen väntar på någon som vill ta in den i sitt hus. Snart kommer vi att längta igen till Advent.

Det sköna efter stormen är den djupa stillheten. Solen kom här och jag känner att allt får mer utrymme. När stormen ven i natt kändes inget rum, ens för mina tankar. Naturen tog över och lade allting annat åt sidan. Så vaknade jag med solen och den brandguldgula stjärnan i fönstret som jag tände. Senare när jag arbetat litet slog solen ut som i full blom. Nästan inga vindar finns här. En massa smågrenar ligger omrörda kring på gården och postlådan och det gröna sopkärlet ligger åt sidan. Det är stillheten efter stormen. Så kände jag plötsligt värmen bakom mig. Och vände mig om till en uppmärksam värme. Tänk att jag känner så igen. Det är så skönt, som det sköna efter stormen!

Och nu har jag sett de varma röda blommorna! En vacker röd julstjärna har jag satt i en viträfflad vit kruka på det vita damastklädda köksbordet. En skuren oerhört vacker grön stängel, med viktiga mörkröda stora knoppar står i en ljusgröngenomskinlig rak rundad vas, på skrivbordet. Vad vore jag utan viktig historia? Vad vore blommornas ljusgröna raka stänglar, utan dessa bubbliga röda kronblad ovan? Alldeles stilla är tvättmaskinen nu, då jag tänker på vilken ynnest jag fått emottaga idag av någon skicklig som lärde mig att sticka en häl på en gräddgul strumpa. Aldrig har jag varit med om detta! Allting kommer jag aldrig att glömma! Sicken dag! Sicken ny fredag!

En underbar fredag. Allting finns lagrat som vi åstadkommit i denna fredag. Allting utöver vi tänkt och allting vi nu känner att vi vill göra. Fredagen ropar inte men den finns här. Här är den dimgrå, emellan Österlens alla träd. Gråbruna står de stilla och raka emellan gröna blad och rödlätta buskar. Gräsmattorna och de tunna uppkomna stråen av de stora fälten finns. Den grålätta himlen finns här. Mossorna på taken och takens vinklar som behövs. Några träd har faktiskt många gröna blad. Hallonplantorna i kryddträdgården och de bubbliga små kullarna av mörkgröna blad som aldrig lämnar.

Så skönt viktigt att konstruera. Tag alla ting och alla de tankar Du hade. Se i alla Dina lådor efter de vackraste tingen. Känn nära vad Du behöver sätta ihop, bygga upp av allt detta Du har. Det kan finnas ting och djupa upplevelser som Du vill sätta ihop som Du vill se, för att göra en känsla av styrka och power in till Dig. Det finns mänsklig makt, ideell makt. Ditt tänkandes makt. Din egen känslas makt. Inflytande. Lägg ihop allting skönt efter lång tid. Och börja om. Se i alla Dina lådor. Se i alla Dina texter och bilder över tiden. Sätt samman allt och känn det skönaste Du har! Och minns allt Du har mitt i!