Det sköna efter stormen är den djupa stillheten. Solen kom här och jag känner att allt får mer utrymme. När stormen ven i natt kändes inget rum, ens för mina tankar. Naturen tog över och lade allting annat åt sidan. Så vaknade jag med solen och den brandguldgula stjärnan i fönstret som jag tände. Senare när jag arbetat litet slog solen ut som i full blom. Nästan inga vindar finns här. En massa smågrenar ligger omrörda kring på gården och postlådan och det gröna sopkärlet ligger åt sidan. Det är stillheten efter stormen. Så kände jag plötsligt värmen bakom mig. Och vände mig om till en uppmärksam värme. Tänk att jag känner så igen. Det är så skönt, som det sköna efter stormen!