Det Vackraste Livet

Efter en fin dag vid havet, känns solen strålar fortfarande. Och efter kravsmörstekta abborrfiléer kryddade med enbart Mandelmanns Örtsalt: Havssalt, Basilika, Libbsticka, Ramslök, Timjan, Purjolök, Persilja och Mejram. Allt ekologiskt odlat, känns denna vårdag så skön. Jag stekte filéerna på så låg värme som gick. Först starkt sedan lågt. Och jag har plockat en av mina odlade pingsliljor som växer här nere nu, då något litet djur gnagt håligheter i stjälken allra längst ned. Vilken härlig skön dag här idag! Tack för alla meddelanden! Här doftar vår! Påskliljorna gungar!

Tillit är nog det allra vackraste ordet! Att känna tillit för mig och för Dig hela tiden! Att känna, att allting bär igenom hela tiden. Ingenting kan stå emellan oss. Allting är grundat. Och allting bär av massor av kärlek. Kärleken är mycket större, än vi kan fatta. Men vi kan förstå att vi älskar varandra. Tilliten är mycket större och skönare ändå, än jag kan förstå. Så tilliten sveper in mig så stort hela tiden. Tack för den här vackra dagen! Och tack för i morgon, för jag känner den hela tiden!

Vilka fascinerande bilder Janet Haapar visar i sitt galleri på Baskemölla. Hennes fotografier är länge tagna. Vid Karen Blixens hem och vandringsplatser i Rungstedlund på Själland. Tunna spegelbilder av träd och starkare och starkare av dessa träd i speglingarna invid vattenytan. De är blå och turkosa. Träden formar sig som genom ett starkt temperament. Vilda och lugnande för de berättelserna igenom sig själva. Liknande ser de ut att vara, men hela tiden är de olika. Jag fann en fotobok fylld av komplicerade berättelser: grekisk dagbok, Almagårdens förlag. Bilderna där är helt komprimerade, som fyllda av varje ny berättelse och varje ny dag. Åk och se dem! Det kommer hela tiden nya bilder ut ur varje bild!

Solen genom en riktigt fin morgondimma såg jag. Dimman vände vinden nära hit. Alla markerna ovan försvann i diset. Och de vill komma nära och kanske glömma. Nu är blå himmel här. Många varelser har kommit upp i våren. Alla de fina plantorna. Alla krukor har jag fyllt med riktigt skön doftande jord. Och jag har tagit bort de gamla bossen. Visst är det riktigt gott. Att varje trädkrona dignar här av små små blad som väntar att komma fram. Det var så fint att tala om påsken som skall komma. Och arbetet och Dig. Mitt fina barn. Hoppas att allt på resan blir så fint! Många tankar går till alla mina!

Är det inte så att pusselbitarna mer och mer går ihop? Om Du har många pusselbitar så ligger de längre och väntar och väntar längre. För de är mer komplicerade, de är mer inne i andras pussel från förr i tiden. Så kommer de närmare och närmare Dig, när Du lägger dem. Du vill få fri utsikt. Då tar det längre och längre tid. Men det är det värt! Hur skönt är det inte att verkligen få finna sina själsfränder. Hur lång är inte konsten och arkitekturen! Och Du kan finna dem!

Jag hörde nyss den första gräsklipparen. Den klipper gräset för allra första gången i vår. Otroligt! Och ändå har sommaren ännu inte kommit. Det brummade och brummade. Ja kanske att allting har vuxit så stort. Precis så stort som vi vill. Gräset bullar sig upp. Och solen drar igenom gräset. Vitsipporna har kommit och den gula vårlöken. De fina doftande violerna. Och blåsipporna i skogsbacken. Över kullarna här är våren kommen nu!

Det finns något äkta, något autentiskt. Något sirligt och blått. Som om det vore målat blått igenom glaset och ljuset. En riktning och en handling finns där. Det är dit vi vill gå. Det är där vi hör hemma. På en blå jord, vid en blå blomma, vid flera blå blommor! Och igenom vinden och vattnet. Tack för en skön dag! Hela dagen blev enkel och varmt komplicerad. Tack för närheten och orden!

Som ett svar till Dig Paulus: Vi har verkligen funnit någonting idag. Så här skrev Du för många hundra år sedan ”Ty jag längtar efter att se eder, för att jag må kunna meddela eder någon andlig nådegåva till att styrka eder”. Ja det är precis vad vi har fått idag. En riktigt bra person berättade sina texter och de andras. Och en riktigt bra person gav oss musiken tillsammans med unga musiker och en fantastisk kör. Så viktiga ledare och ordföranden är, att de öppnar upp och generöst välkomnar alla, oavsett ålder och rang, oavsett hemvist eller hur länge vi har varit samman. Otroligt! Vi blev bjudna på lunch också i Löderup. Den fantastiska församlingen av så många olika människor. Jag tror att de som leder verkligen behöver veta, att de har kommit mycket långt! Om de får finnas där vidare i denna organisation, kommer det att vara som Din önskan: ”/…/jag må kunna meddela eder någon andlig nådegåva till att styrka eder”. Fint att jag fick möta en riktigt bra kollega också från för länge sedan och hennes make. Vi är medlemmar i samma skeppsförening. Vilket vackert hem och hemtrevligt! Vilken vårsöndag i mars månad! Sicken härlig dag!