Det Vackraste Livet

En röd blomma har slagit ut på min Hibiskus. Länge har den bara varit grön. Gröna blanka blad som lyser i solen. Först kom det många nya gröna blad. Sedan kom blomman. Blekröd och stark. Med en ny knopp bredvid. Blomman liknar en bullig present, som två blommor i varandra. Vilken skillnad det blev i november. Vilken skillnad från de gröna bladen.

Många härliga mansröster fick jag höra, i den enkla rustika basilikan på Mariavalls kloster. Det var Harmonikören från Ystad, med många vackra mansröster ledda av en kvinna. Ett tjugotal medlemmar gav från sina hjärtan, det hördes. Jag såg framför mig en djup djup flod och en djup djup å som slingrade sig i min barndom. Precis där i det mogna vetefältet minns jag att jag tappade mitt bruna skärp till min fina Algotsjacka – och hittade det igen. Jag såg också framför mig eldar i kvällen, där människor sjunger och berättar om gemenskap och Liv. Swing low, en spiritual, var en uppenbarelse att minnas. En sådan viktig skönsång!

Världen har blivit härligare. Ljuset här är ljusare. Ljusare än en solmorgon. Vindarna känns redan som om de möter mera nära. Dofterna är mättade och känns skönare. Vi har fått en bra skicklig kvinna: Alice Munro som får Nobelpriset i litteratur. Och vi har fått en ödmjuk skicklig kvinna: Antje Jackelén som Svenska kyrkans ärkebiskop. Världen känns redan öppnare och skönare. Mer hel och stark! Förkylningen är snart över. Snart ska jag plocka kastanjer.

Vad skönt att få stå fri i det genomskinliga ljuset. Till och med höstsäden står fri med sina veka gröna växter redan nu på jordarna i Löderup. De växer späda och starka på en gång.
Jordarna är genomarbetade och ligger där förberedda vid den ljusa gråa skyn. Till och med en dag som denna. Att få stå fri utan inrutade rutor, utan tjocka gränser, är ett val Du kan göra eller inte göra. Jag älskar ändå det stora vida fria välarbetade. Precis som den fina gåvan jag fick igår. Vilken vacker bild jag fick på den!
Vilka vackra fulländade färger!

Underbara blanka bil. Så vacker Du är min blanka bil. Blank karmosinröd fina Merc! Du blänker och speglar himlen. Blankare än alla de nya. Det är Håkan K med hela sitt team som har gjort det. Så fint det blev! Tänk att något företag kan göra ett sådant bra arbete. Vilken tur jag har.

Jag kan stå på min duschmatta och se hur bladen dalar i solen. Det är väl lyx! Jag kan höra och tänka att världen får fyra politiska poler, där diplomati just nu kommer närmare och närmare. Jag tror på en diplomatisk pluralism, där många fler får ställa sin fråga – och göra mer rätt i viktiga ting. Så fann jag i hyllan hos Olof Viktors min lärare och väns diktsamling Balans, som kom ut 1958. Hans genombrott. Där skriver han en genialisk mening i dikten ”Den blåa jakten” ur strofen III: ”Likgiltighet, lilla trämask!” Vilken skön mening om tiden. Och ändå är tiden fullt levande!

Sammankomster lika stora som himlen. Vilken dag under stor blå himmel! Vandringar utöver det vanliga ägde rum. Flera gick den vägen vi kan få inspiration ifrån. Flera mötte upp varandra. Sångerna steg så nära upp ur djupet. Sammankomsterna var lika nära himlen. Ringplatserna där kring Dag Hammarskjölds boning levde i vindarna. Du skulle hört det. Du skulle varit där. Ingen plats på jorden, har så stor oändlig rymd där bland kalvarna.

Ett stort land och ett litet land, samtalar via sina företrädare länge så att hoppet känns! Där finns tänkande bakom. Fler frågor: Hur ska vi handla för att göra rätt? Vilka skall vara med? Långa utförliga tankar beskriver dessa företrädare seriöst. Det är ett seriöst tänkande. Ge dem ett seriöst handlande, som kan ge många fler sin frihet. Frihandel låter mycket bra. Jag önskar det blir frihandel för alla.