Det är skön dimma idag. Det varma möter det kyliga och blir en dimma som är gråvit. Så härligt att läsa äldre konstkritik i tidskrifter från 1970-talet. Det var några som skrev så långt och nära just då. Inte så många ännu av kvinnor med konstteoretiska kunskaper om kvinnliga konstnärer. Men tiden går varmt vidare. Igår mötte jag några personer med ljust tänkande. De var i många olika åldrar så fint. De gav stort av sig själva. De gav stort till mig! Tack för allt detta jag emottagit! Nu är dimman ännu skönare och större! En Söndagsdimma!