Jag fick hålla i Edward Halds vackra och minnesvärda glas. I en sådan vacker samling i ett sådant vackert museum över 1900-talets glas så gick jag in. Det nästan spelade av kristalltoner därinne. De svartas hydda, av Edward Hald från 1928 fick jag hålla i. En sådan grace. En sådan hydda där locket blivit till ett tak. De tunna vackra figurerna på det, har Sten Pettersson graverat. Jag har inte känt så för något glas! Tunt genomskinligt med tunna exakta former graverade på glaset. Så fick jag hålla i Edward Halds, Korg som Thure Lövgren graverat så sparsamt vackert och lugnt och kommande år 1926. De tunna genomskinliga glasen, minns jag från alla fantastiska glas av många konstnärer. Vi här kan verkligen veta att det finns något oslagbart i vår glashistoria. Hoppas att grundaren för samlingen och museet känner samma sak. Tack för att jag fick se och hålla i dem!