Den vackraste stekpannan fann jag i Hammenhög på Mariedals gård. Den hade stått där och väntat så länge på mig. En sådan vacker liten panna som är guldbrun från Pento Nett i Italien. Den är perfekt avvägd. Den är precis lagom till mig. Den är mitt emellan en liten stekpanna och en stor. Det vackra brunröda bakelithandtaget – ja bakelithandtaget! Det är precis en aning kortare än diametern över cirkeln i botten. Helt ny! Helt oanvänd! fastän den är från 1970-talet kanske. Jag har stekt min första oxfilé i den. Det smakade gudomligt! Ciao Ciao Primavera! Ciao Ciao Fuoco!