Vilken himmel jag har, den är blå ända in i kvällen! Träden älskar den. De står så vackra stilla nu. Förut svängde de runt runt omkring. Varma böljor känns det som. Vilket ljus en skymning ändå kan vara i. Så nära. Och jag lyssnar på Dig Ingrid min fina lärare i skymningen. Det är som de allra viktigaste stavelserna blir till Musik, Ande och Text. Jag kan lyssna på dem, om och om igen för att höra det jag vet: En storhet som är äkta som aldrig kan bytas ut. En storhet som är varm känsla. En skönhet som är Du!