Å februarihav på Samernas dag! Du ligger där sköljande genomskinligt mot den ljusgrålysande himlen. Stranden på Sandhammaren har spår av fötter och av vindarna så starkt att de har gröpt ur stranden till en helt ny. Långa vallar finns lika höga som jag. 15 meter från havet. Och längre bort är de nästan dubbelt så höga som jag. Min sandstrand där jag brukar vila om sommaren är helt borta. Som en strand i Frankrike känns den eller som stranden på 60-talet i Falsterbo känns den. Havet måste ha rytit många nätter igenom, när jag inte var där. Vita tunna snäckor finns många. Och sköna vandrare att samtala gott med. Tack för samtalet om stranden som förändrats, och om kulturens fortsättning. Denna Samernas nationaldag!
Å februarihav på Samernas dag
Kärlek Posted on sön, februari 06, 2011 13:39:04- Kommentarer(2) https://blogg.alja.se/?p=304
Comments are closed.
Då kommer man hem så att någon som förstår
kan hålla världen och jorden samman.
Men om man är en poet som inte kan sova, vad gör man då? Vad gör man när man längtar hem, till de sina? Till allt man bär i hjärtat. Vinden, stranden, havet. Sin egen bok att hålla i handen. En kopp thé. Nybakat bröd. Under en vacker kökslampa. Sång i kvällen. Ett tyst samtal. Konsten, litteraturen och alla intressanta funderingar kring livet och världsalltet.
Jorden är så stor att bo på…