Så sprittande härligt att få fylla 61. Härligt för att jag hade en undran om det inte var lite vanskligt. Kanske att den härliga porten skulle slås igen och en nedräkning skulle börja? Å, nejdå! Precis tvärtom hände. Så nu pirrar det ännu klarare än det gjorde när jag låg och väntade på fina presenter för 50 år sedan då jag skulle fylla 11, då jag började att förstå något av nyheterna och världen. Jag känner att jag är lycklig! Ja, lycklig! För att den här världen, trots allt innehåller så mycket av det vackra: Till exempel så hörde jag en skicklig idéhistoriker som gav mig och oss så mycket om hur vi kan handla. Så att vi kan förstå att handla med full respekt för alla. Skönt vad, i början på födelsedagen. Och det är på själva studentdagen, som ägde rum för exakt fyra decennier sedan. Härliga och lärorika decennier sedan. Luften är ljum här! Vilka fantastiska dagar!