Å så goda Svarta vinbär, Ribes nigrum! Svarte vinbär som min farmor alltid sade. Jag plockar dem och de är så goda. De smälter i munnen då de växt så länge här. Många liter får jag från alla buskar. Det går att känna. Det går att leva på dem som småsnäckorna gör lite aprikost ljusmörkröda. Liksom stjärnan såg jag, var de lika stora som stjärnan på den mörka himlen igår. Fria vilda växte de först, vid våra varma södra kuster. De doftar som mockasiner som jag hade när jag började bli stor. De doftar just nu som högfunktionellt! Säkert finns många vitaminer när jag vill smaka dem. Och säkert är allt det goda mjuka svarta precis det allra bästa svarta. Solen lyser mer och mer på dem. Och de doftar tillit. De är mycket mer än svart materia i vår rymd!