Våren är här! Jag kände det inatt kl 00.40. Och nu efter promenaden här känns det helt lyriskt. Det var som små åar i traktorspåren, först dit jag gick. Sedan tunnade vattnet av. Så bra att moränen här innehåller så mycket sand. Det tycker jag mycket om och mina vita seglarstövlar. Sedan bär det nedåt på vägen i smältande skarsnö med is under på en liten plätt. Den gnistrade och skakade, i den 17-gradiga solen. Här omkring ligger lintottsgräs, ljuslysande omfamnande den böljande lersanden så skönt. Här bredvid står träden som plymer med starka knoppar! Längst bort känns det som brun vacker mossa höljer. Lärkorna flyger före mig på vägen, och drillar som jag alltid hört och aldrig hört. De stora svartvita fåglarna slår kullerbyttor långt där borta på de böljande markerna. Och jag, jag speglar mig mitt i vattenspåren när fågeln ropar!