Det vackraste livet och fruktansvärdaste – är när verkligheten skakar i jorden! Jag låg stilla i fullt ljus nyss uppstigen kl 06.10 vid min stora brandgula stjärna som jag nyss tänt – och från min ljusa lampa närmast sängen. Ljusstaken i fönstret i köket, hade jag också tänt. Jag låg och tänkte lugnt och stilla: Så skönt det är här – Jag mår verkligen bra helt stilla här – … Sedan började sängen mullra direkt och förflytta sig fram och tillbaka från husets långsida till långsida – Den skakade, skallrade och vaggade. Jag såg hur taket rörde sig fram och tillbaka, vaggande. Huset vaggade tre gånger från långsida till långsida, fram och tillbaka framför mig. Det gav mig hela håret upprest – och det sprutade tårar ur mina ögon, utan att jag grät. En stark smäll hördes, eller två – Jag såg tavlorna lyfta från väggarna och hörde dem verkligen klappra från väggen – Och lyfta. Glaset i tavlorna och porslinet i och utanför skåpen skallrade. Brev och vykort och böcker ramlade ut 7 stycken ned på golvet från min översta bokhylla. En balsamflaska från duschen slängdes ut 1 meter från där den stod. Och ändå stod allting annat kvar där jag ställt det igår – fastän allting hade förflyttats. Jag gick runt vårt hus i gryningen och försökte se om det fanns några sprickor! Försök att dra ut en skedlåda ganska långt ut – och skaka den fram och tillbaka från sida till sida frekventerat i 13 sekunder, och så låt den sedan mullra tre gånger igen. Känn hur det skulle ha varit om Du hade varit mitt i den!

Jag har aldrig upplevt något mer avvikande, eller mer skrämmande, och ändå så verkligt! Jag fattar nu att jorden verkligen lever – Helt själv! Ett mycket, mycket stort liv! Jag glömde att säga, att min vän gav mig svar när jag ringde och min granne ropade till mig så skönt fastän jag skrämdes. Och min fina syster som idag fyller 60 år, och mina barn hörde mig tala!